EFTERPOLERA äf3ter~pωle2ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(i sht i fackspr.) om polering som verkställes efter o. ss. kompletterande en föregående polering l. ngn annan procedur o. som avser att åt ett föremål l. arbetsstycke osv. giva dess slutgiltiga utseende; jfr EFTERPUTSA. Poleringen (av snitten upptill och nedtill vid bindningen av en bok) sker på samma sätt som på framsnitten, endast att man behöfver efterpolera med den raka glätt-tanden för att erhålla en riktigt glatt och jemn yta. AHB 111: 32 (1882). Som sista operation (vid synålstillverkning) tillkomma bryning och efterpolering. 2 NF 20: 306 (1913).
