EFTERSKOTT äf3ter~skot2, n.; best. -et; pl. (i bet. 1, 2) =.
Etymologi
[av EFTER o. SKOTT; jfr d. efterskud, t. nachschuss]
1) jäg.
a) [till EFTER- 2; jfr motsv. anv. i t.] jäg. skott som avskjutes mot ett från sidan passerande villebråd utan tillräcklig försiktning o. som därigm går bakom föremålet.
b) [till EFTER- 8] (mindre br.) senare (andra) skott (mot samma föremål). Jag .. sköt, men hållet var för långt för efterskott och Mickel försvann. Kolthoff Minnen 155(1897).
2) [till EFTER- 8] tekn. sprängskott som avgår senare än beräknat o. efter övriga vid samma sprängning förekommande skott. Sedan .. skotten gått med elektrisk antändning, är man alldeles säker för efterskott. Tekn. tidskr. 1890, s. 90.
3) [till EFTER- 8; jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (†) efteråt l. senare gjort tillskott (till ngt). Lind(1749; under nachschuss).
4) [ordet är i denna bet. bildat i senare tid efter mönstret av o. ss. motsättning till FÖRSKOTT] i uttr. i efterskott, i fråga om utbetalning av arvode, lön, hyra l. arrende o. d.: efteråt, efter det arbetet fullgjorts l. efter förloppet av den tid (vecka, månad l. år osv.) för vilken lönen l. hyran osv. är beräknad l. överenskommen. H. Schück i Nord. tidskr. 1894, s. 237. Aflöningen skulle af kassörskan utbetalas för hvarje månad i efterskott. SDS 1900, nr 478, s. 3. Hyran skulle betalas i efterskott. LD 1906, nr 44, s. 3.SvD(L) 1911, nr 137, s. 3.
