publicerad: 1918
EFTERSLINKARE äf3ter~sliŋ2kare, m.||(ig.); best. -en l. -n; pl. =.
Etymologi
(föga br.; föraktl.) kritiklös efterföljare, efterlöpare. Åt hvad hafva .. de hänförde efterslinkarne klappat bifall? Livijn 2: 323 (1842).
Spoiler title
Spoiler content