EFTERSTRYKA äf3ter~stry2ka, v. -er, -strök, -ströko, -strukit, -struken. vbalsbst. -ANDE, -NING.
I. [till EFTER- 7 o. STRYKA i bet. ströva (omkring) o. d., efter ä. t. nachstreichen] (†) (lömskt) förfölja (ngn), söka göra (ngn) ondt l. skada. Huru många äro the, som then oskyldige med sine listige Räncker effterstryka. Austrenius Likpr. ö. Reethz 15 (1681).
II. [till EFTER- 8; jfr holl. nastrijken] (med handen l. med ngt redskap) stryka (över ngt o. d. för att släta l. glätta det osv.) omedelbart efter ngn föregående procedur; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning. Rulla med jemn tryckning upp hela kortet på fodret under efterstrykning med en ren linnelapp. Oxenstierna Vanderdecken 86 (1865).
