publicerad: 1919
EFTERTRYCK äf3ter~tryk2, n. ((†) i bet. I r. l. m. Gustaf II Adolf 88 (c. 1620), Meddel. fr. Nord. mus. 1899—1900, s. 42 (i handl. fr. 1754), m. fl.); best. -et; pl. (i bet. II 2) =.
Ordformer
Etymologi
[efter t. nachdruck, m.; jfr d. eftertryk, n., förr r., ävensom holl. nadruk, m. Ordets i äldre tid stundom mötande reala l. mask. genus beror på inflytande från t. l. d.]
vbalsbst. till EFTERTRYCKA.
a) [jfr motsv. anv. i ä. t.] påtryckning, påträngande, förföljelse, angrepp. Wij .. (hava) annat icke .. att wänta än fiendens eftertryck och wår yttersta Vndergång. RARP 1: 35 (1627). Nordin Krigsh. 1: 88 (i handl. fr. 1657).
b) betryck, besvär, vedermöda, vedervärdighet, trångmål. Riksens Råd hafwa .. haft sine beswär och efftertryck i desse hårde åhr. RARP 4: 428 (1650). De (äro) .. längst ifrån landzvägen .. boende, och (hava) inga Durchmarcher afhört, som en annan hafft stort efftertryck af. Växiö domk. arkiv 1736, F III 7.
2) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. t.] (†) (kraftig) verkan l. effekt l. inflytande l. följd l. påföljd; äv. om inverkan på sinnet: intryck. Hwilken Feldt-Slachtning .. war aff stoort efftertryck. Emporagrius Likpr. ö. L. Torstenson 162 (1651; om slaget vid Leipzig år 1631). Att denna min gråt och tårar .. måtte hoos den grymme Tyrann en något efftertryck med tijden hafwa. A. Wollimhaus (c. 1669) i 2 Saml. 1: 125. Der denne mitt ödmiuka anhållande icke (: torde hända :) winner sin efftertryck. Växiö domk. akt. 1709, nr 261. (O Gud!) Gif .. welsignat efftertryck med Titt ord, at thet skaffar myken frucht. Swedberg Dödst. 507 (1711). Thesse gråtande ögon, then beklagande mijnen .. (hade) ett sådant eftertryck hoos mig, at jag thet eij kunde glömma. Hoorn Välöfv. jordg. 2: Föret. 1 b (1723). Olavi Petri penna hade et besynnerligit (dvs. synnerligt) eftertryck både hos vänner och ovänner. Bælter Cerem. 39 (1760). — särsk.
a) om verkan l. resultat av påbud l. befallning l. uppmaning o. d., närmande sig bet.: åtlydnad, gehör, efterföljd. (Det) wore intet wärdt och lijka som klåcka uthan kläpp hwadh beslutes, om ingen efftertryck ther uppå föllia skulle. Gustaf II Adolf 88 (c. 1620). Låter i Jesu Namn Herrans förmaning finna Rum och Efftertryck hos Eder. Fernander Theatr. trag. ebrios. 177 (1695). H(vil)ken påminnelse .. ingen efftertröck .. vunnit. Växiö domk. akt. 1697, nr 476. Lagarna fingo eftertryck. Chydenius 15 (1765). Eder Faderliga Högvördighets .. Höga föreställningar medföra långt krafftigare efftertryck, än dem de (oeniga äkta makarna) af mig fått hafva. Växiö domk. akt. 1792, nr 83.
b) närmande sig l. övergående i bet.: vikt, betydelse, nytta, gagn. The Caldæers konst och spådommar woro fåfänga, utan besked och efftertryck. Dryselius Monarchsp. 88 (1691). Och hvad har det väl för lif eller eftertryck med sig när en menniska låter vårdslöst falla på jorden en skärf af sitt öfverflöd. Thomander Pred. 1: 362 (1849).
c) om obehaglig påföljd (av handling o. d.): efterräkning, räfst, straff. Medh .. begiäran .. att .. (den efterlyste) icke .. må skudda sigh undan, så frampt han och täncker vndwijka thet efftertryck der på föllia kan. Växiö domk. akt. 1660, nr 13. Ingen efftertryck eller Execution folgde, på hans draffuel, och osanferdiga berättelser på mig. Därs. 1686, nr 8.
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] kraft, styrka, allvar (i det som göres l. säges o. d.); i fråga om handling l. uppträdande äv.: energi, drift, besked, kläm; i fråga om yttrande l. framställning o. d. äv.: uttrycksfullhet, betoning (se d. o. I 2), emfas, skärpa, bestämdhet. Göra ngt med eftertryck. Säga l. framhålla ngt med eftertryck. Tala med eftertryck. Försvara sig l. sin sak med (största) eftertryck. Giva eftertryck åt sina ord. Vndersåternes vthmattade wilkor och oförmögenheet .. tilsade (icke) at föra krijget vth .. med sådan macht och efftertryck, som thet sigh borde. Gustaf II Adolf 105 (1613). (Att) faculteten täcktes .. förmå Academie Cancelleren att med alfvar och eftertryck hos Kongl. Maj:t utverka medicinalförordningarnes kraftigare efterlefnad. Hjelt Medicinalv. 1: 168 (i handl. fr. 1755). Med vapen i hand ge eftertryck åt sina påståenden. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 113 (1830). Märkom det särskilta eftertryck, som ligger i de orden: ”säger jag eder”. Franzén Pred. 4: 289 (1844). Det är just .. (dess) ytterliga, oupphörliga föränderlighet som beröfvade regeringen all fasthet i beslut, likasom allt eftertryck i deras verkställighet. Carlson Hist. 2: 392 (1856). Det för .. (näringarnas) bedrifvande oundgängliga kapitalet (kommer) att beskattas med ett alltjämt stigande eftertryck ända till dess jordbruk, industri och andra näringar upphöra att gifva .. någon afkastning. P. E. Lithander i VL 1904, nr 244, s. 2. — särsk.
a) (numera föga br.) i fråga om språk l. stil: kraft, uttrycksfullhet, kärnfullhet. Lät någon biuda til at tänka på en dicht. / Af ord med eftertryk, i saker utaf wigt. Brenner Dikt. 1: 121 (1695, 1713). Ofta felas ord, at med samma eftertryck på annat språk tolka en mening. Chenon Heywood 1: Föret. 1 (1772). I språket hade .. (J. G. Oxenstierna) mera rikedom än eftertryck. Tegnér 3: 195 (1819). (Ellipser) bidraga till stilens eftertryck och korthet. Enberg Sv. spr. 346 (1836).
b) (†) i uttr. med eftertryck: på (fullt) allvar (se d. o. 1 b), ”riktigt”. Dalin Arg. 1: 155 (1733, 1754). Derest Örlogs-flottan ej i tid och i början af Maji månad med eftertryck komme i Sjön .. skulle (fienderna) .. öfversvämma Rikets gränsor. Loenbom M. Stenbock 2: 101 (1758).
c) (†) närmande sig l. övergående i bet.: reda, ordning, besked. Hwadh dee ankombne höga Richssens Collegiers Bref Anbelangar haar iagh behörigen i lijka måtto dem medh efftertryck Expedierat. HSH 31: 245 (1663). Det en Jesu lärjunge vet, det vet han med en annan klarhet och ett annat eftertryck än verldens vise veta. Thomander 1: 602 (1841).
4) (†) förmåga att (kraftigt) handla l. verka l. göra sig gällande, makt, myndighet, auktoritet, pondus. (Ovisa lagar äro) såsom en klåcka uthan kläpp, och hafwa intet efftertryck. Rudbeckius Kon. reg. 256 (1615); jfr 2 a. Iagh (kan) icke .. tiensten medh sådant efftertryck förrätta som sigh bör .. innan iagh blif(ve)r benådat medh fulmacht. Växiö domk. akt. 1692, nr 140. Tu (Peisistratos!) ägde .. En Myndighet och Eftertryck, som af din försichtighet och mogna Råd hade sitt ursprung. Ehrenadler Tel. 864 (1723; fr. autorité). Uti Grekelands Geographi har Homeri vitnesbörd haft den eftertryck med sig, at tvister emellan stridande folckslag efter hans utsago blefvit afgiorde. Lagerbring Hist. lit. 188 (1748). — närmande sig l. övergående i bet.: värdighet l. höghet, majestät. En Konungs högsta äremått .. består (ej) i den prakt, Höghet, och eftertryck, som dess säte omgifva. Tessin Bref 1: 331 (1753).
5) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera mindre br.) (stark) tonvikt, accent, betoning (se d. o. I 1), tryckstyrka, tryck, intensitet. (Vid) Signum exclamationis (dvs. utropstecknet) .. uphöijes rösten med eftertryck. Felde Ty. spr. 6 (1734). Med eftertryck, det är, med skarpare, högre och långsamare liud uttala de ord, hvilka ligger största makten uppå. Hof Skrifs. 15 (1753). Den Indef(inita) Art(ikeln) .. är .. utan tonvigt eller eftertryck. Moberg Gram. 164 (1815). Noreen Modersm. pros. 10 (1897). — jfr: Jag .. lät genom stämmans eftertryck hänsynsfullt förstå, att jag visste allt. Hallström Vilsna fåglar 97 (1894).
II. till EFTERTRYCKA II 3; numera nästan bl. i fråga om olovligt tryckande av ny upplaga (l. översättning) av förut tryckt skrift.
1) abstr. Eftertryck förbjudes. Ant. saml. 236 (1685). Eftertryck är .. Rättmätigt .., när den egentlige förläggaren låtit blifva brist på den eftertryckta boken, eller ock hållit henne allt för dyr etc. Täubel Boktr. 2: 35 (1823). För skrift, .. som utgifves först efter författarens död, njutes skydd mot eftertryck i femtio år från det skriften först utgafs. SFS 1897, nr 46, s. 2. 2 NF 6: 1420 (1907).
2) konkret: (olovligt utgiven) ny upplaga l. (olovligt) avtryck av förut tryckt skrift o. d.; förr stundom om översättning av tryckt arbete på främmande språk. E. Benzelius d. y. i Benz. brefv. 208 (1735). Det, som i år någonstädes i Europas opinion står högst, får man kortast och lättast se i en utländsk avis eller i inhemskt eftertryck. C. J. L. Almqvist i Skandia 3: 68 (1834). Ett språket något förmildrande eftertryck (av den schweiziska bibelöversättningen trycktes) .. i Worms 1529. Reuterdahl Inl. t. theol. 238 (1837). Förutom .. (den s. k. 42-radiga bibeln) finnes ett annat (tryck) med 36 rader på sidan .., hvilket .. numera bevisats vara ett eftertryck af den 42-radiga och således af yngre datum. 2 Uppf. b. 10: 169 (1906).
Ssgr: (I 3) EFTERTRYCKS-ACCENT. (föga br.) = EFTERTRYCK I 5. Med vokalkvantiteten är i någon mån betoningen eller eftertrycksaccenten förbunden. Vising Språkskönhet 43 (1897). —
(II 1) -MÅL. rättegångsmål rörande olovligt avtryck av bok l. skrift. För bedömande af eftertrycksmål gäller, hvad om eganderättsfrågor i allmänhet är stadgadt. NDA 2: 30 (1876). —
Spoiler title
Spoiler content