publicerad: 1919
EFTERÅT äf3ter~å2t l. äf4ter~å1t (e`fteråt Weste), adv.
Ordformer
(ef(f)ter åt(h) 4 Mos. 30: 16 (Bib. 1541), M. N. Nordenström (c. 1770) i Norrl. saml. 43, Rydberg Sägn. 16 (1874). ef(f)teråt(h) G. I:s reg. 16: 758 (1544) osv. Anm. Efter mitten av 1700-talet förekommer särskrivning mycket sällan)
Etymologi
[fsv. äptir at, motsv. nor. dial. etter aat; jfr äv. nor. dial. etteraa o. etterpaa, isl. eptir á samt holl. achteraan]
1) (†) till EFTER- 1: baktill. Hon .. speglade sig både för- och efteråt. Dalin Arg. 1: 57 (1733, 1754).
2) [jfr motsv. anv. i fsv.] (numera bl. i förb. med verben följa o. komma; mindre br.) till EFTER- 2: bakom, bakefter. Hans Kongl. Maij:tt (ville ej längre) .. förwäntta uppå infanteriet, som .. något effteråth woro. J. M. Norsbergh (c. 1710) i Karol. krig. dagb. 3: 205. En del med andlös flygt sig hastar efteråt. Gyllenborg Bält. 148 (1785). En stor folkskara följer efteråt. Hagberg Shaksp. 12: 6 (1851). Sundén (1885).
3) [jfr motsv. anv. i fsv., nor., nor. dial. o. isl.] till EFTER- 8; i fråga om tid: senare (än en viss tilldragelse l. en viss tid o. d.), sedan, sedermera. Hwadh quart bliffuit är aff Israel, thet moste ock effter åt affhemtat warda. Jer. 6: 9 (Bib. 1541). Skulle .. någon, som wore af Domaren frij erkiend (dvs. frikänd), efter åt sin Synd frijwilligt bekänna. Kyrkol. 7: 4 (1686). Att kunna verka och gagna, medför ingen plåga medan det påstår, och ger ingen ånger efteråt. Wallin Rel. 3: 75 (1831). När jag tänker på det nu efteråt, tycker jag, att det var märkvärdigt, att något samtal alls kom i gång. S. Lagerlöf i Förh. o. upps. 25: 287 (1912). — jfr HÄDAN-, HÄR-EFTERÅT. — särsk.
a) i omedelbar anslutning till ett föregående tidsuttryck.
α) [jfr motsv. anv. i fsv.] (mindre br.) i anslutning till tidsuttryck som angiver tidpunkten då ngt inträffar osv. efter ngt annat: dagen (o. d.) efteråt, dagen (o. d.) därefter, följande dag (o. d.). Om morgonen efteråth. Verelius Herv. 129 (1672). Dagen efteråt kom Steinberg till riddarhuset. Fryxell Ber. 10: 35 (1842).
β) i anslutning till tidsuttryck som angiver huru mycket senare ngt inträffar än ngt annat l. över huru lång tid efter en händelse osv. en värksamhet l. ett tillstånd o. d. sträcker sig: därefter, därpå, senare. Länge l. långt efteråt. Någon tid efteråt. Strax efteråt. Många år osv. efteråt. Så långt efteråth. O. Gyllenborg (1726) i 2 RARP 5: 587. I flere dagar efteråt var (han) nästan döf och sanslös. Fryxell Ber. 6: 344 (1833). De Geer Minnen 1: 10 (1892).
b) [jfr motsv. anv. i nyisl.] närmande sig l. övergående i bet.: senare än som är tillbörligt l. nyttigt, för sent. Tett skulle thu alreede i höstes bestelt haffue, och icke nu effteråt. G. I:s reg. 16: 758 (1544). Athenienserne .. voro skapte til at täncka efteråt. Lagerbring Hist. lit. 331 (1748). Efteråt äro vi alla kloka. Sv. ordspråksb. 29 (1865); jfr: Thet är en otijdigh slugheet (dvs. en klokhet som kommer på olämplig tid) at klokas effter åth. Schroderus Comenius 814 (1639) [jfr motsv. ordspr. i nor. dial.]; jfr EFTERKLOK.
4) (föga br.) till EFTER- 8; i fråga om ordningsföljd: (längre) mot slutet; i skrift: nedan. På grund av här efteråt avskrivna borgensförbindelse. Keijsl. Maij:tz breff .., som her effteråt fölger. G. I:s reg. 17: 636 (1545). Thomander 2: 275 (1853).
Anm. Ordet förekommer stundom substantiverat med bet.: ’tillkommande tid', ’framtid', ’kommande öde', ’liv efter detta' o. d. Ett tomt förgånget, och ett efteråt / Som man ej hinner skönja. C. V. A. Strandberg 3: 109 (1868). Hoppet om ett bättre efteråt. Strindberg Kammarspel 4: 70 (1907).
Spoiler title
Spoiler content