publicerad: 1919
EGALITET e1galite4t l. eg1-, l. 0104, r. l. f.; best. -en. Anm. Stundom användes den rent fr. formen égalité. Swedberg Schibb. 267 (1716). Wenström o. Jeurling (1891).
Etymologi
sbst. till EGAL.
1) (numera knappast br.) motsv. EGAL 1: jämlikhet, likhet, jämställdhet, motsvarighet. Ingen egalitet var å vår sida emot det, som å .. (ryssarnas) prætenderades. C. Piper (1712) i Hist. handl. XXI. 1: 205. Sahlstedt (1769). Dalin (1850).
2) (föga br.; se dock nedan) motsv. EGAL 3: jämnhet, likformighet. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 229 (1891). (Vid spaltningen o. den därefter följande falsningen av hudarna) måste en fullständig egalitet genomföras. Hirsch Lärob. f. garfv. 190 (1898); jfr EGALISERA b. — särsk. (fullt br.) mus. i fråga om röst l. stråkinstrument: likformighet (i de olika röstlägena l. registren resp. strängarna) med avs. på klangfärg; jfr EGALISERA a. En .. sopran, hvars hufvudregister ännu tarfvar afrundning för att stämman skall nå den egalitet, som är af nöden. PT 1892, nr 46, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content