publicerad: 1920
EGYPTISK ejyp4tisk, ngn gg äj-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(stundom skrivet äg- l., förr, æg-. egipt- Apg. 21: 38 (NT 1526, Bib. 1646). -tesk Rudbeckius Kon. reg. 124 (1615))
Etymologi
[jfr d. ægyptisk, t. ägyptisch, ä. t. ägiptisch; jfr äv. eng. egyptian, ä. eng. egyptiac(al), fr. égyptiac, égyptien, av lat. Ægyptus, Egypten; jfr KOPTISK]
adj. till EGYPTEN l. EGYPTIER. Apg. 21: 38 (NT 1526). Abrams hustru .. hadhe ena Egyptiska tiänistaqwinno. 1 Mos. 16: 1 (Bib. 1541). Aegyptiska Characterer (dvs. skrivtecken). Swedenborg Resebeskr. 88 (1738). Babylonien ett hett .. lågland .. med en egyptisk fruktbarhet. Sv. lit.-tidn. 1820, sp. 413. Den egyptiska obelisken i Neros cirkus. Rydberg Rom. d. 75 (1877). jfr FORN-, GAMMAL-, NATIONAL-EGYPTISK. — särsk. i vissa stående uttr. o. förb.
a) i vissa mer l. mindre bildl. uttr. o. förb., syftande på i Gamla testamentet omnämnda händelser o. förh.; jfr Hjelmqvist Bibelgeogr. namn 62 ff. [se 2 Mos. 16: 3] i uttr. (de) egyptiska köttgrytor(na) o. d., om överflöd, vällevnad o. d.; särsk. i uttr. längta efter de egyptiska köttgrytorna, längta (tillbaka) till en (tidigare) förmånligare l. behagligare ställning. Livijn 1: 175 (1817). Levart Novemberd. 3 (1901). — [se 2 Mos. 7—12] i uttr. egyptiska plågor o. d. Det var (under farsoten åren 1596—1598 i Sverge) öfver land och folk Egyptiske plågor och något af Jerusalems .. förstöring. Afzelius Sagoh. VIII. 1: 36 (efter handl. fr. c. 1598). Ekman Dagb. 197 (1790). — [se 2 Mos. 1] i uttr. egyptisk träldom o. d. (Gud skall en gång) förlossa oss vthu thetta Ägyptiska släpet som wij här leffue vthi. Rudbeckius Likpr. ö. Horn A 3 a (1618). — [se 2 Mos. 10: 22] i uttr. egyptiskt mörker o. d., tjockt, ogenomträngligt mörker, äv. i andlig mening. Humbla Landcr. 188 (1740). Det Egyptiska mörkret i Stylen. Polyfem I. 35—36: 5 (1810). (Staden låg) i ett det fullständigaste mörker. Det var icke lätt att leta sig fram längs gator och torg i detta ”egyptiska dunkel”. Ramsay Fr. barnaår 8: 281 (1907). — Anm. I ovanstående uttr. förekommer i st. f. egyptisk ofta gen. av EGYPTEN; jfr Hjelmqvist Bibelgeogr. namn 57 ff.
b) i andra uttr. o. förb. [jfr d. ægyptisk salve, t. ägyptische salbe, fr. (onguent) égyptiac; jfr GIPSJAKOB] farm. i uttr. egyptisk salva, benämning på ett av spanskgröna, vinättika och honung beredt läkemedel, vilket antogs vara uppfunnet i Egypten. Apot.-taxa 1698, s. 90. Pharm. comp 55 (1891). Lindgren Läkemedelsnamn 73 (1918). — [jfr d. ægyptisk øjensygdom, t. ägyptische augenentzündung, fr. ophtalmie d'Égypte, efter eng. egyptian ophtalmia (Löwegren)] i uttr. egyptisk(a) ögonsjuka(n) l. egyptisk ögoninflammation, benämning på en ögonsjukdom bestående i inflammation huvudsakl. av ögats o. ögonlockets bindehinna, militäroftalmi, trakom. Egyptiska ögonsjukan, har fått sitt namn deraf, att den till Europa blifvit införd af Napoleons från Egypten återkomna krigshär. Svalin Ordl. (c. 1847). Löwegren Ögonsjukd. 93 (1891). — [jfr t. ägyptische bohne, eng. egyptian bean, nylat. faba ægyptiaca] i uttr. egyptiska bönor, om de ätbara fröna av den fordom i Egypten förekommande näckrosliknande växten Nelumbium speciosum Willd., pytagoreisk böna. Düben Vextr. nat. fam. 91 (1841). 2 NF 19: 757 (1913). — [jfr t. ägyptisches korn] (mindre br.) i uttr. egyptisk råg, benämning på skallösa varieteter av tvåradigt korn, Hordeum distichum Lin., l. sexradigt korn, Hordeum vulgare Lin., himmelskorn. Gadd Landtsk. 3: 381 (1777). Holmström Naturl. o. landthush. 2: 134 (1889). — handel. i uttr. egyptiska bjälkar l. sparrar, sparrar av tjocklek växlande mellan 7,5 och 12,5 cm. Cnattingius Skogslex. (1894). De minsta sparrarna skeppas på Afrika och kallas vanligen egyptiska sparrar. 2 NF 26: 569 (1917). — boktr. i uttr. egyptisk stil, benämning på ett slags fet l. halvfet antikvastil. 2 NF (1907). Anm. I denna bet. användes (med försvenskat uttal) oftast den fr. benämningen égyptienne. G. Dalin (1871). Klint (1906).
Spoiler title
Spoiler content