ELEKTRIFIERA eläk1trifie4ra, äv. 1010— (-ek- l. -äk-), i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) [jfr motsv. anv. i eng.] (i icke fackmässigt spr.; tillfällig anv.) ladda (ngt) med elektricitet, elektrificera (se d. o. 1). Elektrifierade ståltrådsstaket. Cederschiöld Krig o. hem 170 (1916).
2) anordna (ngt) för elektrisk drift; förse (en gård, ett distrikt) med (ledningar för) elektrisk belysning o. drivkraft. Elektrifieringen av våra järnvägar. Landsbygdens, jordbrukets elektrifiering. NDA 1909, nr 335, s. 3. Järnvägslinien Gellivare-Luleå, hvilken .. torde komma att elektrifieras. PT 1910, nr 79 A, s. 2. Bolaget har hittills elektrifierat öfver 50000 tunnland. SvD 1917, nr 123, s. 10.
