SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EMENDERA e1mände4ra l. em1-, l. -en-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; EMENDATION (se d. o.).
Etymologi
[jfr t. emendieren, fr. émender; av lat. emendare, av e, ut, ur (se EX-), o. mendum, fel, brist. Jfr AMENDEMANG]
1) (†) i allm.: bättra, förbättra, reformera; rätta, beriktiga, korrigera; refl. om person: bättra sig, rätta sig. P. P. Gothus Underv. R 2 b (1590). (Att) Kyrkieregementet måtte blifwa emenderat och förbättrat. Schroderus Os. III. 1: 233 (1635). Man skulle något emendera conceptet. RARP 4: 380 (1650). Emädan hon .. aldrigh will .. sigh emendera och bättra. VDAkt. 1660, nr 38. Frey 1848, s. 132.
2) språkv. införa riktigare l. bättre läsarter i (en fördärvad text), förbättra, rätta, korrigera (en text l. ett textställe l. en läsart osv.). Ett stort antal ställen äro i den nya editionen på ett lyckligt sätt emenderade. S. har givit lagtexterna diplomatariskt och avhållit sig från att emendera. Wisén Emend. 17 (1886).
Avledn.: EMENDATION1004 l. 01—, r. (f. Dalin (1850), Wenström o. Jeurling (1891)). vbalsbst. till EMENDERA.
1) (†) till EMENDERA 1. The Andelige Personers Emendation och Förbättring. Schroderus Os. III. 1: 284 (1635). Ekbohrn (1868).
2) till EMENDERA 2: textförbättring, texträttelse; ofta konkret. Göra en emendation. En god, lyckad, tänkvärd, nödvändig emendation. LittT 1796, s. 153. —
EMENDATOR1032, m.||ig. särsk. språkv. till 2. Ekbohrn (1868). Rydberg Myt. 2: 434 (1889).
Spoiler title
Spoiler content