SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ENTSPRINGA, v.
Etymologi
[efter t. entspringen; jfr ENT- o. SPRINGA, v.]
(†) springa fram (ur ngt), komma (från ngt). Vthur hans (dvs. Jupiters) kloke Hierna iag (dvs. Minerva) entsprungen är. Stiernhielm Parn. 1: 4 (1651). Triewald Förel. 2: 61 (1729, 1736).
Spoiler title
Spoiler content