publicerad: 1922
ENTSPRINGA, v.
Etymologi
(†) springa fram (ur ngt), komma (från ngt). Vthur hans (dvs. Jupiters) kloke Hierna iag (dvs. Minerva) entsprungen är. Stiernhielm Parn. 1: 4 (1651). Triewald Förel. 2: 61 (1729, 1736). —
Spoiler title
Spoiler content