SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
ERNST- (e´rnst- o. e`rnst- Weste).
Etymologi
[av t. ernst-, mht. ernst, strid; jfr ERNST, adj.]
(†) mil. i ssgr. —
Ssgr: ERNST-FYRVÄRK. för antändning av fientliga föremål, belysning av fienden o. d. avsedd fyrvärkeripjäs (granat, lichtkula o. d.). KKD 12: 195 (1703). Eklund Upfostr. 83 (1746).
-FYRVÄRKERI. krigsfyrvärkeri; motsatt: lustfyrvärkeri. Eklund Upfostr. 128 (1746). Sturtzenbecher (1805).
-KROPP. = -FYRVÄRK. Sturtzenbecher (1805). Reinhold (1838).
Spoiler title