SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
EXEMPLAR, adj. -are.
Ordformer
Etymologi
[jfr ä. eng. examplar, fr. exemplaire; av lat. exemplaris (se EXEMPLARISK)]
(†) exemplarisk.
1) = EXEMPLARISK 1. Rudbeckius KonReg. Præf. (1620). (Han är) i lefwernet exemplar. Cavallin Herdam. 2: 333 (cit. fr. 1716). En exemplar Gudzfruchtan. Kling Spect. B 4 a (1735).
2) = EXEMPLARISK 2. Een exemplar näpst. VDArk. 1683, nr 43. Exemplart straff. KKD 1: 100 (1706). — särsk. i uttr. exemplar kyrkoplikt, som försiggick icke bl., ss. den vanliga, lindrigare kyrkoplikten, i vederbörande församlingskyrka, utan därjämte i stiftets domkyrka (från o. med 1694 3 ggr på vartdera stället). Schmedeman Just. 1306 (1691). Det bör Gudmund i Klafsemåla Exemplar — och Karin i Brennebo uppenbara — Kyrkioplicht undergå. VDAkt. 1698, nr 180.
Spoiler title
Spoiler content