publicerad: 1924
FAVÖR favö4r l. -œ4r, r. (m. Lindfors (1815), WoJ (1891)) ((†) n. HSH 31: 71 (1661; i bet. 2), Carl XII Bref 97 (1709; i bet. 3)); best. -en, äv. -n; pl. -er ((†) (i bet. 2) = (1661—1664))
Ordformer
Etymologi
[liksom dan. o. t. faveur, ä. t. äv. (i bet. 2) favor, eng. favour, av fr. faveur, av lat. favor, av favere, gynna. Jfr FAVERA, FAVORABEL, FAVORISERA, FAVORIT]
1) (numera knappast br. utom i a β) gunst, ynnest, bevågenhet. Sådan faveur och gunst vill jagh altidh beflita migh om oppå det tienstligaste hooss E. Exell. att förtiäna. OxBr. 9: 590 (1633). Östergren (1920). — särsk.
a) [efter fr. prendre faveur] i uttr. taga favör.
α) (†) vinna bifall, bliva omtyckt. Här har boken i allmänna omdömet tagit favör. CFDahlgren (1828) hos Thomander TankLöj. 170. Frey 1849, s. 203.
β) (fullt br.) handel. stiga i pris. Prima hvit Petersburgertalg har tagit betydlig favör. Tiden 1848, nr 249, s. 4. SD(L) 1896, nr 465, s. 7.
b) (†) i uttr. göra favör åt ngn, favorisera ngn. Göra faveur åt ingen, men rätt åt alla. Kellgren (SVS) 6: 337 (1794).
c) i uttr. vara l. stå i favör, förr äv. i favören, vara i gunst (hos ngn), vara favorit. (Leopold) står i mycken faveur. Kellgren (SVS) 6: 150 (1786). (Han) lär stå i faveuren. Därs. 285 (1790). A[rmfeld]t är nu mer än någonsin i faveuren. Därs. 301.
d) (†) i uttr. i l. medelst l. under favör av ngt, med tillhjälp av, under skydd l. hägn av ngt. Til thesz man .. Landet medelst Faveur aff en .. springeflodh vnder Wattnet satte. Brask Pufendorf Hist. 263 (1680). Fiendens gallerer .. voro destinerade at under faveur af dess canoner gjöra landstigningen. Dahlberg Lefn. 86 (c. 1755; uppl. 1911). I faveur af skymningen togo (de) Vaktskeppet, och boxerade det utur Hamnen. GT 1788, nr 89, s. 4. — särsk. i uttr. uthärda l. förlåta ngt i favör av ngt o. d., med anledning av, tack vare ngt. Leopold (SVS) II. 1: 138 (1782). Därs. 150 (1783).
2) (numera föga br.; se dock slutet) mer l. mindre konkret: ynnestbevis. Lilla Flora lefver af sina Behageligheter; Hon säljer dyrt sina faveurer. Posten 1768, s. 187. Kejsarinnans portrait i stora juveler att bära på bröstet (en mycket r[ar] faveur). Kellgren (SVS) 6: 290 (1790). Söderhjelm ItRenäss. 125 (1907). — särsk. (förr) om (eg. ss. ynnestbevis givet föremål, ss.) ring, bandrosett o. d. Hwilcken sijna döda mädh bandh, Silkes roosser, eller andra slijka Faveur uthsmycker, böte 50 daler S:mt. HSH 31: 71 (1661). Bära favörer, venskaps-tekn. Serenius S 3 a (1757). — jfr (†): Virgo (till den försmådde friaren) Tagh til fawour thenna här korg, / Ther i kan tu läggia tin sorg. Chronander Surge 72 (1647).
3) (†) ironiskt: ”minne”; sår. KKD 7: 99 (1705). Jagh har och bekommit ett faveur i foten .., som hindrat migh på een tidh at rida. Carl XII Bref 97 (1709). Af denna visite bär porten ännu Faveurer efter 25 stora stenar. Fries 2Linné 2: 219 (cit. fr. c. 1748).
5) fördel, förmån. Han har aldrig åtnjutit några särskilda favörer. Detta var en stor favör för honom. Pfeiffer (1837). — särsk. i uttr. till ngns favör, förr äv. ngn till favör, till ngns fördel. 2RARP 4: 112 (1726). (Det) är .. mig till favör, om .. (tjänsten) anslås ledig så sent, att (osv.). JVSnellman (1847) i FoU 20: 189. (Han) ger sitt utslag till den fattiges favör. Andersson Terentius 9 (1896). särsk.
b) idrott. Hörnorna voro andra halvtid (av fotbollsmatchen) 3 mot 0 till Sveriges favör. SvD(L) 1924, nr 157, s. 11.
6) kortsp. om spel som ngn tack vare medspelarnas oförsiktighet l. felspelning får för ett kort som han rätteligen icke hade bort få spel för. Få en favör. Giva ngn (en) favör. Lindskog Spelb. 172 (1847).
Ssg: (jfr 2 slutet) FAVÖRS-RING. (†) ring som bortgives ss. bevis på bevågenhet. VDAkt. 1695, s. 87. Tersmeden Mem. 3: 277 (1747).
Spoiler title
Spoiler content