SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FAVORISERA fav1ωrise4ra l. -or- l. -år-, l. favor1- l. -vω1- l. -vå1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-zera 16361669)
Etymologi
[liksom d. favorisere, t. favorisieren, av fr. favoriser, av lat. favor (se FAVÖR)]
1) gynna.
a) (numera knappast br.) med personobj.: gynna; stundom svårt att skilja från 2. OxBr. 5: 95 (1616). Lyckan favoriserade de Svenska med en tiock dimba. Nordberg C12 1: 909 (1740). Det af Naturen mindre favoriserade Sverige. AdP 1789, s. 680. Moberg Gr. 67 (1815; anfört bland utländska ord, som blott en eller annan person inblandar i talet). Dalin (1851).
b) (†) med sakobj.: gynna, understödja, befrämja, befordra. OxBr. 10: 308 (1630). För at favorisera denna brefväxling samtyckte jag at komma och råka en person. SP 1780, s. 1190.
2) med ngt klandrande bibet.: obehörigt gynna (ngn) på en annans bekostnad; giva (ngn) särskilda fördelar framför andra, särskilt omhulda (ngn), visa särskild välvilja mot (ngn). Systemet med allmänna täflingar .. förhindrar favorisering. TT 1898, B. s. 99.
3) (föga br.) tycka särskilt mycket om (ngt), föredraga, giva företräde åt. Liljekonvalj Eau de Cologne .. favoriseras af alla för sin friska och milda vällukt. LdVBl. 1890, nr 125, s. 1. Ett lindrigt vibrato .. (i sången) bör måhända ej favoriseras. GHT 1895, nr 219, s. 3.
Spoiler title