publicerad: 1924
FELLAH fäla4 l. fe-, m.; best. -en l. -n; pl. -er (1847 osv.), i sht förr äv. -s (1868—1903).
Ordformer
Etymologi
[av arab. fellah, jordbrukare, bonde]
arabisk åkerbrukare; särsk. i fråga om den fasta åkerbrukande befolkningen i Egypten (motsatt stadsborna o. de nomadiserande beduinerna). Wallin Bref 89 (1847). Landtbefolkningen (i Nedre Egypten), de s. k. fellahs, äro afkomlingar af de gamla egypterna, men starkt uppblandade med arabiska element. Verd. 1891, s. 21.
-KVINNA. —
Spoiler title
Spoiler content