SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FETMA fet3ma2, sällan fe3tma2 (fe`tma (med) sl(utet) ĕ Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(fetma 1732 osv. fettma 1777—1843)
Etymologi
[fsv. fitma; bildat till FETMA, sbst.]
1) motsv. FET 1, intr.: bliva fet; jfr FETNA (se FET avledn.). Linné Ungd. 2: 62 (1732). Befolkningen fetmade (under kristiden). GbgMorgonp. 1919, nr 278, s. 14. — (†) bildl. om växt: frodas. Det gräs, det frö, .. / Som blomstras af hans sol .. / Och fetmar i hans spår. Bellman 6: 59 (1787).
2) (numera knappast br.) motsv. FET 1, tr.: göra fet. Hafran .. äger .. en ogemen kraft til at både föda och fetma. HushBibl. 1755, s. 89. Juhlin-Dannfelt 33 (1886).
3) (†) motsv. FET 13, tr.: göra bördig, göda. Landthushållaren .. fetmar sina åkrar (med gödsel). EconA 1807, febr. s. 127.
Särsk. förb. (till 1): FETMA TILL10 4. Nordensvan Figge 6 (1885; bildl.).
Spoiler title
Spoiler content