SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FIKSAM, adj.; adv. -T.
Ordformer
(f(i)jk- 1673)
Etymologi
[avledn. av FIKA, v.; jfr FIKEN, adj.]
(†)
1) ivrig; ivrigt värksam; trägen; beställsam; jfr FIKA, v. 1 o. 2 samt FIKEN, adj. 1 o. 2. Så fiksam som then wermen är, / Af hwilken blodet rörs, / Lik så bestelsamt går thet ther / Hwar wåre tanckar giörs. SEBrenner (1710) hos Swedberg Dödst. c 5 a. Hon är en fiksam siäl, som aldrig fåfäng går. Kolmodin QvSp. 2: 124 (1750). Vaksam i stillone mer, än fiksam i brådskone gagnar. Nicander GSann. 101 (1767).
2) = FIKEN, adj. 3. Guden (dvs. Apollo) .. / Fiksamt efter henne (dvs. Dafne) far. Nordenflycht UtvArb. 37 (c. 1755). Kindblad (1870).
Avledn.: FIKSAMHET, r. l. f. (†)
1) till 1. Then plåger Lastsam Lättia, / Then Gijrhugh fijksamheet. Lucidor (SVS) 331 (1673); jfr 2. KyrkohÅ 1910, MoA s. 60 (1738).
2) till 2: fikenhet, begär. Fiksamhet efter vidsträckt själaskötsel. NSvMerc. 1762, s. 433. Möller (1807).
Spoiler title
Spoiler content