SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FLAK, sbst.2, n.
Ordformer
(-aa-)
Etymologi
[sammanhängande med FLÅK, FLÅKAS]
(†) dårskap, oförnuft; meningslöshet, ”trams”. (Prästernas) trogna tiänst sidwördas (av ateisterna) såsom flaak. Spegel ÅPar. 22 (1711; rimmande med saak).
Spoiler title
Spoiler content