SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FLAMSA flam3sa2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sannol. kontamination av FLÄNGA, sbst., l. FLANK, sbst.3, o. SLAMSA]
(föga br.) köttslamsa. Gästen från Tjoktju höll i sin hand ett fårlår och skar med knifven flamsor däraf. Hedin Transhim. 3: 131 (1912). — jfr KÖTT-FLAMSA.
Spoiler title
Spoiler content