SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FLYGG flyg4, adj.
Etymologi
[liksom d. flyg av nt. flügg(e) l. t. flügge, till stammen i FLYGA; jfr isl. fleygr]
(i sht i fackspr.) om fågelunge: som kan börja flyga, flygfärdig. Arvidi 84 (1651). Änder, som voro duktigt vuxna och redan fullständigt flygga. Jäg. 1897, 2: 233. Hallström El. 200 (1906).
Spoiler title
Spoiler content