SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1925  
FORMEL for4mel, r. (m. Nordforss (1805), Lundell; f. Kindblad (1871)); best. -n ((†) -en AdP 1800, s. 1283 (: formulen)); pl. formler.
Ordformer
(formel AAAngermannus FörsprKyrkost. B 7 b (1587) osv. formul LPetri Kyrkiost. 16 b (1566: formuler, pl.), AdP 1800, s. 1283 (: formulen, sg. best.))
Etymologi
[jfr t. formel, fr. formule; av lat. formula, diminutivum av forma (se FORM)]
bestämda l. fastställda ordalag att bruka vid en viss handling l. ceremoni o. d. (förr stundom närmande sig bet.: rättesnöre, mönster); i korta o. koncisa ordalag avfattad lärosats o. d.; vedertaget (i sht kort o. sammanträngt) uttryck l. talesätt; fast ord- (l. tecken)förbindelse. Formler, effter huilka allahanda wår Christeliga religions stycker, vthi församblingenne .. måga .. förhandlas. LPetri Kyrkiost. 88 b (1566). Then helga Scrifft .. är sanskyllogha Religions eenda Regla och formel. AAAngermannus FörsprKyrkost. B 7 b (1587). Lutteman Schulze 45 (1799). Kyrkan bestämde nogare sin lära genom den formel, att i, med och under bröd och vin meddelas Christi lekamen och blod. Anjou Kyrkoh. 58 (1842). När man lefvat länge och sett många menniskor kan man snart återföra dem på formler. Strindberg TrOtr. 2: 56 (1890). När man rör sig med en stereotyp formel, så glömmer man lätt, att det innehåll denna skall täcka är ett ständigt växlande. Quennerstedt KampTillv. 32 (1898). — jfr BESVÄRJELSE-, BÖNE-, HÄLSNINGS-, KONKORDIE-, MINNES-, ORD-, TILLTALS-, TROLL-, TROS-FORMEL m. fl. — särsk.
a) mat. medelst matematiska tecken framställd kvantitet resp. likhet l. olikhet mellan kvantiteter. En algebraisk formel. Nordin i 1SAH 5: 271 (1794). Björling Alg. 1: 164 (1861).
b) farm. uppgift på sammansättning av i farmakopé upptagen beredning o. d. Dalin Arg. 2: 190 (1734, 1754). AHB 57: 89 (1871). Han .. upprepade den nyförvärfvade formeln på elixiret för att icke glömma det. Strindberg HMin. 2: 195 (1905).
c) kem. (gm sammanställning av tecknen för beståndsdelarnas atomvikter l. deras multiplar bildad) beteckning för en kemisk förenings sammansättning o. molekylarvikt. Berzelius Kemi 3: 40 (1818). Den kemiska formeln för vatten blir .. H2O. VerdS 79: 26 (1899).
d) i utvidgad o. bildl. anv.: kort sats som i starkt sammanträngd form söker giva kärnan l. det väsentliga i ett tanke- l. trosinnehåll, en åskådning o. d. Paulus först var i stånd att uttala den formel, som för menskliga tanken frammanar kärlekens innersta väsende — de orden, att kärleken tror allt, lider allt och hoppas allt. Lysander Föredr. 33 (1855). Rydberg Varia 63 (1890, 1894). Larsson Id. 149 (1908).
Ssgr: FORMEL-ARTAD, p. adj. Rydqvist SSL 2: 590 (1860). Ordspråk, ordstäf och formelartade talesätt af allahanda slag. Wisén i 3SAH 4: 212 (1889).
-VÄSEN(DE). Detta formelväsende, som vi påträffa i alla (romarnas) religiösa och civila handlingar (ceremonier, lagstiftning, förbundsslut, besvärjelser etc.). Lysander RomLittH 21 (1858). (Petrus Ramus) delade Bacons hat mot skolastikens formelväsen. Schück SvLitH 1: 586 (1890).
Spoiler title
Spoiler content