FORTHET fω3rt~he2t, äv. fωr3t~, äv. 4~1, r. l. f.; best. -en.
(föga br.) sbst. till FORT, adv. 5: snabbhet, skyndsamhet, hastighet. Innan kort uppvägde jag .. (Kellgrens) beröm vid hofvet, icke genom .. godheten af hvad jag gjorde .. utan .. genom massan multiplicerad med fortheten. Leopold (1810) i 2Saml. 1: 64.
