publicerad: 1926
FRESTELSE fres3telse2, i norra o. mellersta Sv. ofta fräs3-, r. l. f. (m. Preutz Kempis 45 (1675), ÖoL (1852)); best. -en; pl. -er ((†) =, möjl. antydande neutralt genus (Apg. 20: 19 (NT 1526), Rudbeckius Luther Cat. 201 (1667))).
Ordformer
(frest- 1526 osv. fräst- 1587—1906. -else 1526 osv. -ilse 1526—1559)
Etymologi
[fsv. frestilse (fræst-), n., vbalsbst. till fresta (se FRESTA); jfr fd. frestelse (fræs-), d. fristelse]
vbalsbst. till FRESTA I: handlingen att fresta l. förhållandet att frestas; äv. konkret, om det varav l. varmed man frestas.
1) (numera bl. ngn gg i religiöst spr.) till FRESTA I 1 a: prövning; stundom svårt att skilja från 3. Iach (vill) bewara tigh för frestilsens stund. Upp. 3: 10 (NT 1526; Bib. 1917: prövningens). Wij wette offta intet, hwad wij förmå; Men Frestelsen han röijer hwad wij äre. Preutz Kempis 45 (1675). Ebr. 3: 8 (Bib. 1917).
2) till FRESTA I 2: lockelse, dragning; ofta, i sht i religiöst spr., pregnant: lockelse l. förförelse till brott l. synd o. d.; äv. allmännare o. stundom övergående i bet.: lust, håg. Råka, komma i frestelse. Falla, duka under, giva vika för frestelsen. Svåra, farliga frestelser. Frestelse till högmod. Stå emot frestelsen, frestelserna. Vänta hjälp av Gud i frestelsen. Huvudstadens frestelser. Känna en viss frestelse att göra ngt. Inleedh oss icke j frestilse. Mat. 6: 13 (NT 1526). Frestelsens giller uppsättas. Hagberg Pred. 5: 57 (1819). Qvinlig skönhet, ädelt vin, ett godt bord voro frestelser för hvilka han .. dukade under. Rydberg RomD 49 (1877). Utan frestelse gifs ingen dygd. Granlund Ordspr. (c. 1880). Jag kunde icke motstå frestelsen att .. göra ett kort besök på Vanås. De Geer Minn. 1: 120 (1892). — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. falla i frestelse, komma i frestelse. Uaken och bedhien, ath j fallen icke vthi frestilse. Mat. 26: 41 (NT 1526; Bib. 1917: mån komma i frestelse).
b) (†) i uttr. hava frestelse hos (ngn), utöva frestelse på (ngn). Konglige Cronan hafwer hos sådane höghe (dvs. som pfalzgreven Adolf Johan) en stor frestelsse. RARP 7: 60 (1660).
3) (†) till FRESTA I 3: hemsökelse, besvärlighet, trångmål; anfall, angrepp; jfr 1. The stora frelstilse som tijn öghon seedt haffua. 3Mos. 29: 3 (Bib. 1541; tryckfel för frestilse; Bib. 1917: de stora hemsökelser). Han .. begabbar the oskyldighas frestelse. Job 9: 23 (Därs.; Bib. 1917: förtvivlan). Thenne höglofflighe Furstes Konung Götstaffz älende, betryk, farligheeter och ovpräknelighe frestelser och mootstånd. Svart Ähr. 61 (1560). Den följande natten hade vi åter en frestelse af Araberne. Eneman Resa 1: 159 (1712).
4) (†) till FRESTA I 4: påfrestning. Denna hastiga omväxling i väderleken, från vackert til en fuktig köld, är en farlig frestelse för helsan. Hasselquist Resa 102 (1750).
Ssg: (1) FRESTELSE-DAG. (tillf., †) På frestelsedaghen j öknenne, tå idhra fädher frestadhe migh. Ebr. 3: 8 (Bib. 1541; NT 1526: frestilsens dag; Bib. 1917: frestelsens dag).
Spoiler title
Spoiler content