FROSCH froʃ4, sbst.1, förr äv. FROSK, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(frosch 1807 osv. frosk 1807—c. 1870)
Etymologi
[av t. frosch; etymologiskt identiskt med FROSK, sbst.2; formen frosk beror på sammanblandning med d. o.]
mus. benämning på den å nedre delen av en fiolstråke befintliga tagelhållaren (gm vars förskjutning från l. mot stråkspetsen stråktaglets spänning ökas l. minskas). Weste (1807). Andersson Stråkh. 119 (1923).
