FRÄS frä4s, sbst.1, n. (BoupptVäxiö 1837osv.) ((†) r. l. m. l. f. KonstNyhMag. 1: 16(1818), Almqvist DrJ 128(1834)); best. -et (ss. r. l. m. l. f. -en); pl. = ((†) -ar 1826; -er 1755 (i bet. 2)—1858 (i bet. 1); fraises (i bet. 2) 1691—1864).
Ordformer
(i sht förr ofta med fr. stavning. — frece 1781 (: Kammarduks frece; i bet. 1); fres 1834 (: fresen, sg. best.; i bet. 1)—1849 (i bet. 1); frese 1794—1800 (i bet. 2))
Etymologi
[jfr d. fræse, r., t. fraise, f.; av fr. fraise, f., äv. om isterhinnan, mesenterium, på kalvar o. får; av obekant ursprung]
1) (numera mindre br.) eg.: veckad l. krusad halskrage, halskrås; numera om rynkad, plisserad l. goffrerad remsa av tyll med l. utan spetskant, merendels använd som isättning vid hals o. ärmar: krås. Förr var ju en flicka nätt, / Fast hon sig ej utstoffera / Med salope, étui och fraise. Bellman SkrNS 1: 233(1758). — bildl. CFDahlgren 1: 93(1824). En af de vackraste af alla honungsfoglar med ett fräs af långa hvita fjädrar kring halsen. Lindström Bates 108(1872). — jfr HALS-,KAMMARDUKS-, STUARTS-FRÄS m. fl.
2) (†) bef. (uppåt l. nedåt) lutande palissad (för att hindra fiendens nedstigande i graven l. uppklättrande på vallen); ofta i pl.; jfr STORM-PÅLE,VALLNÅL.Fraises eller Storm-Påhlar. Rålamb 8: 57(1691). Ekbohrn(1904).
Avledn.: FRÄSERA, v., anträffat bl. i formen frisera. [jfr fr. fraiser] (tillf., i fråga om ä. befästningskonst) till 2: förse med ”fräs”, ”späcka”. Gyllenkrok med .. alla sina redutter, friserade med palissader. Heidenstam Karol. 1: 258(1897).
