SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FUMMEL fum4el, sbst.1, n.; best. fumlet.
Etymologi
[till FUMLA, v.1]
(mindre br.) handling(en) l. förhållande(t) att fumla, fumlande, fubbel. Dalin (1851; angivet ss. mindre brukl.). Östergren (1922; angivet ss. mindre vanl.).
Spoiler title
Spoiler content