FUNKTIONÄR -ä4r l. -æ4r, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. funktionär, eng. functionary; efter fr. fonctionnaire, till fonction (se FUNKTION)]
person som förrättar ngn tjänst; tjänsteman; numera särsk. om lägre tjänsteman; äv. om person som bekläder ngn förtroendepost i en förening o. d. Pfeiffer (1837). Vi finna .. (kungl. sektern) omsider som protokollssekreter, Statsmannen, den högre funktionären, är dermed redan på sätt och vis färdig. Sturzen-Becker 2: 162 (1857, 1861). Hvarje funktionär inom polisverket. Sthm 1: 271 (1897).
