SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FUNTA fun3ta2, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. funta, förfärdiga, bilda, dana, motsv. d. dial. fonte, laga, nor. dial. funta, göra färdig; jfr FUNTAD]
(starkt bygdemålsfärgat i vissa trakter)
1) bilda, dana; ordna. Lundell (1893). När nu en högre makt funtat saken så bra, att (osv.). Norrman Bellm. 204 (1907).
2) opers. refl.: arta sig, skicka sig, ordna sig, bära till (så l. så). Om det nu skulle funta sig så, att den der Haleys häst skulle sätta sig på tvären. Callerholm Stowe 56 (1852).
Spoiler title
Spoiler content