[till stammen i isl. furða, spöksyn, varsel, vidunder, förskräckelse, rädsla]
(†) förskräckligast, fruktansvärdast. Låter Herren och sin grymma Tordöön höra, / Som kan the furdaste i Bergens Gjar (dvs. klyftor) köra. Spegel GV 78(1685). Anm. Ss. positivform till furdast anför Spegel i registret till GV furdur.
SAOB
