SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FURDAST, superl. adj.
Etymologi
[till stammen i isl. furða, spöksyn, varsel, vidunder, förskräckelse, rädsla]
(†) förskräckligast, fruktansvärdast. Låter Herren och sin grymma Tordöön höra, / Som kan the furdaste i Bergens Gjar (dvs. klyftor) köra. Spegel GV 78 (1685). Anm. Ss. positivform till furdast anför Spegel i registret till GV furdur.
Spoiler title
Spoiler content