SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FYRIG, adj.1
Etymologi
[jfr d. fyrig, av mnt. vūrich, avledn. av mnt. vūr, vǖr, eld (se FYR, sbst.1)]
(†) kry, livlig; jfr FYR, sbst.1 1 g α. (T.) Im Alter noch rüstig seyn, (sv.) vara ännu kry eller fyrig på ålderen. Lind 1: 1294 (1749).
Spoiler title
Spoiler content