FÄT fä4t, r.; best. -en; pl. -er. (vanl. med fr. stavning)
Etymologi
[av fr. fête, av ett vulgärlat. festa, av lat. festum (se FEST)]
(i vissa kretsar) fest, högtid. Fêten öpnades med 16 Canon-Skott. SP 1778, s. 70. En liten fête blef påtänkt efter kaffet. MLalin (1839) hos Dahlgren 3Ransäter 46. LoW (1911).
Avledn.: FÄTERA, v. (fait- 1734. fät- (fet-, fêt-) c. 1780 osv.) (i vissa kretsar) fira, göra (ngn) till föremål för en ärofull l. smickrande uppmärksamhet, celebrera. Hela cirkeln af de yngre .. faiterade henne. Tersmeden Mem. 2: 60 (1734). Officerarne feterades, hvar man landsteg på dansk eller svensk kust. Lagus Kellgren 321 (1884). Vallentin London 349 (1912).
SAOB
