FÖNSTRA, v., p. pf. fönstrad l. fönstrat.
Etymologi
[efter t. fenstern, till fenster (se FÖNSTER)]
(†) förse (ngt) med fönster l. fönsteröppning(ar), göra fönster l. fönsteröppning(ar) på (ngt). Schultze Ordb. 1115 (c. 1755). — särsk. i p. pf. med adjektivisk bet.: försedd med fönster l. fönsteröppning(ar). Linc. (1640). Schultze Ordb. 1115 (c. 1755).
