SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRGYLLERI förjyl1eri4 l. fœr-, n.; best. -et, äv. -t; pl. (i konkret anv.) -er.
Etymologi
yrke(t) l. värksamhet(en) att förgylla; äv. konkret: förgyllarvärkstad. Larsen (1884).
Ssgr: FÖRGYLLERI-AFFÄR.
-ARBETARE.
-ARBETE~020, äv. ~200. —
-YRKE(T).
Spoiler title
Spoiler content