SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRINNAN förin4an l. fœr-, l. 032, prep., adv. o. konj.
Etymologi
[fsv. forinnan (i ssgr), av FÖR- III o. INNAN; jfr d. forinden]
(utom ss. senare led i ssgr numera bl. ngn gg bygdemålsfärgat i vissa trakter)
I. prep. — jfr DESS-, DÄR-, HÄR-FÖRINNAN.
1) (†) inom (loppet av). Förinnan dagar fem / Skolle the wel en annen klocke ringe. Holof. 25 (c. 1580).
2) före, innan. Jag ährnar .. förjnnan Ny-Åhret, här ifrån vphämta .. Cronebergz Lähns Landzbook. VDAkt. 1702, nr 314. Förinnan dess med vapenklubban slår jag. Almqvist Luna 83 (1835).
II. adv.: innan, tidigare, förut; bl. i uttr. långt förinnan o. d. Han var borta långt förinnan. Östergren (1923; angivet ss. skönl.).
III. konj.: innan; förrän. (De) skola stå på plichtepallen förinnan dhe offentel(ige)n i Församblingen absolverade warda. VDAkt. 1698, nr 430. CFDahlgren 1: 292 (1835). Förinnan sol är vaken. Österling Sträng. 62 (1922).
Spoiler title
Spoiler content