SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-TINGA, v.2, se FÖR-TYNGA.
(II 3) -TJOCKA förɟok4a l. fœr- (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ning. [jfr d. fortykke, t. verdicken] göra tjock(are); nästan bl. i pass. med intr. bet. (förr äv. refl.): bliva tjock(are), tilltaga i omfång; särsk. i p. pf. ss. adj.: tjockare än på andra ställen. Nordforss (1805). Lindfors (1815; refl.). Malmådran gick upp med en smal stråle i dagen, men den förtjockas mot djupet. SD 1900, nr 38, s. 3. Stapelns öfversta del (på bokstaven b) är (i handskriften) ofta förtjockad. Friesen ÄlstaHdskr. 11 (1904). särsk.
a) (i fackspr.) i fråga om organisk vävnad; nästan bl. i pass. med intr. bet.: tillväxa i tjocklek; särsk. i p. pf. ss. adj.: tjockare än på andra ställen, onormalt l. sjukligt tjock; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret. VetAH 1816, s. 294. Stämbandens förtjockande gör rösten hes och skroflig. Setterblad Mackenzie 154 (1887). Cellväggarnes förtjockningar. NordT 1897, s. 182. Vissa delar af cellväggen förtjockas mer, andra mindre. Skårman Forssell Bot. 155 (1898).
b) (i sht i fackspr.) göra (mera) trögflytande l. seg; giva (ngt) en (mera) trögflytande l. seg konsistens; ofta med avs. på färg (äv. tryckfärg). JGHjerzsel i SvMerc. 2: 464 (1757). Färger som äro starkt förtjockade, i synnerhet med stärkelsegummi, äro ofta skummiga. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 54. I rått tillstånd är .. (rovoljan) förorenad af hartsartade ämnen som snart förtjocka oljan. TT 1872, s. 122. 2UB 8: 533 (1900; i fråga om färg).
c) med avs. på luft, gas l. i luften svävande, fint fördelat ämne: göra tät(are); numera bl. (föga br.) med avs. på dimma, rökmoln o. d.; nästan bl. i pass. med intr. bet.: bli tät(are) l. ogenomtränglig(are); särsk. i p. pf. ss. adj.: tät, ogenomtränglig. Wåhlin Bastholm 27 (1791; om kometsvans). Då tvänne vindar blåsa emot hvarannan, bör luften förtjockas der de mötas. Melanderhjelm Astr. 2: 110 (1795). Så skålades över lag genom de förtjockade rökmolnen. Högberg Utböl. 2: 72 (1912).
d) (†) bildl., i pass. med intr. bet., om s- ljud: (övergå till att) uttalas ss. sch-ljud. Richert Ljudlag. 121 (1866). NF 13: 70 (1888).
(II B) -TJOCKNA 040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ing.
a) (knappast br.) intr.: bliva tjock(are) l. (mera) trögflytande osv., tjockna. DA 1772, nr 170, Bih. s. 4. Möller (1790, 1808; med hänv. till tjockna).
b) (†) tr.: göra tjock(are) l. (mera) trögflytande osv. VetAH 1792, s. 83.
c) (föga br.) i p. pf. (ss. adj.): tjock(are), mera trögflytande osv. än på andra ställen l. än normalt. Flyther .. blodet icke (vid en viss operation), så leffuer (patienten) icke lenge: Ty blodet är förtiocknat. Berchelt PestBeg. B 6 a (1588). Lemmarnas ledknotor voro förtjocknade. Lagerlöf Antikr. 9 (1897).
Spoiler title
Spoiler content