SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-TORKNING, sbst.1, se FÖRTORKA, v.1
-TORKNING, sbst.2, se FÖRTORKA, v.2 avledn.
(II 2 a) -TORVA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ning. [jfr d. fortørvning] (i fackspr.) ombilda l. förvandla till torv; nästan bl. i pass. med intr. bet. o. ss. vbalsbst. -ning. Feilitzen Upps. 115 (1898). Förtorfvade eller i förtorfning stadda växtrester. TT 1902, K. s. 56. I sumpmarker förtorvas kärrvegetationens lämningar. Ramsay GeolGr. 1: 258 (1912).
Spoiler title
Spoiler content