SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖRÄNDRA förän4dra l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förä´ndra Weste; förä`nndra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE (tillf., Björkman (1889)).
Etymologi
[efter t. verändern; till FÖR- II B o. ÄNDRA. Jfr FÖRÄNDERLIG, ävensom FÖR-ANDRA, -ÅNDRA]
1) (utom i b, c i sht i skriftspr.) åstadkomma att (ngn l. ngt) blir olika mot vad han (hon) l. det förut var(it), giva (ngt) annat utseende l. skick l. innehåll o. d.; stundom (numera i sht i b o. nästan bl. i förb. med prep till) närmande sig, förr äv. (i sht i förb. med prep. i l. uti) övergående i bet.: förvandla. Tiden hade mycket förändrat honom, hans utseende. Ingen kan förändra sin natur. Han förändrade icke en min. Det förändrar saken. Detta förändrade intet i hans levnadssätt. Hiärne Förb. 6 (1706). Jag förmärcker, .. att .. en och annan opstijgande tanka förändrar edra ansickten. KKD 12: 439 (1712). Vale förändrade de i en vargs skepnad. Cnattingius SnE 71 (1819). Ställningar och förhållanden i lifvet förändra både åsigter och handlingssätt. Knorring Ståndsp. 2: 11 (1838). Eder fader har handlat svikligt mot mig och tio gånger förändrat min lön. 1Mos. 31: 7 (Bib. 1917). Att Jesus .. skall .. förändra de stadgar som Moses har givit oss. Apg. 6: 14 (Därs.). — särsk.
a) i åtskilliga fall där det nuvarande språkbruket föredrager: ändra; vanl. med obj. betecknande ngt som subj. har l. hyser o. d., ofta närmande sig l. övergående i bet.: skifta, växla (jfr 2). RARP 1: 42 (1627). Himmelen plägar och offta sitt uppsåth förändra. AWollimhaus (c. 1669). i 2Saml. 1: 119. Skulle någon vara, som ville förändra eller förklara sin mening, så (osv.). Abrahamsson 243 (1726; efter handl. fr. 1688). Jag hoppas, att ni skall förändra er åsigt. Rydberg Frib. 200 (1857; uppl. 1877: ändra). (Man) behöfver .. endast öfverallt förändra tecknet för b2. Lindelöf AnGeom. 80 (1864). Af fröjd och skräck förändra de sin hy. Fröding NDikt. 93 (1894). Förändra ställning (för att undvika trötthet). Östergren (1924). Förändra färg (som en kameleont). Dens.
b) (fullt br. äv. i talspr.) refl. o. i pass. med intr. bet.: bliva annorlunda mot förut, undergå förändring; stundom (numera bl. i förb. med prep. till, ngn gg i) närmande sig, förr äv. övergående i bet.: förvandla sig, förvandlas. Allt har förändrat sig. Mycket har förändrat sig sedan dess. Tiderna förändras. Brask Pufendorf Hist. 227 (1680). Et högt sinne förändras sällan, det blir sig altid likt. Dalin Arg. 1: 39 (1733, 1754). En gång .. märkte Philæmon, at Baucis oförmärkt förändrades. Därs. 1: 241 (1754; uppl. 1733: förandrades). Det är endast det synliga och lekamliga, som förändras och försvinner. Hagberg Pred. 2: 57 (1815). Alla förhållanden ha förändrat sig. Tegnér (WB) 2: 252 (1812). Från storm har vädret förändrats till vackert. Cavallin (1875). Vi se häraf (dvs. av en runinskrift), hur mycket språket förändrats sedan den tiden. Schück o. Lundahl Lb. 1: 8 (1901). Förändras från en tvärvigg till en glad lax. Östergren (1924). När sorgen förändras i glädje. Dens. — särsk. i numera obrukliga uttr. Han (dvs. kameleonten) förändrar sigh vthi een Handwenningh vthi blåt, grått, grönt .. etc. Kiöping Resa 100 (1667). När konung Antonius det hörde, förändrades honom hans blod. Bäckström Folkb. 1: 201 (1845).
c) (fullt br. äv. i talspr.) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som är annorlunda mot förut, olik sig; stundom övergående i bet.: annan, ny. Förändrade förhållanden. Efter helt förändrad plan. Min .. gestalt .. är tämblig förändra(d). (Stenbock o.) Oxenstierna Brefv. 1: 232 (1697). Då jag gjorde min uppvaktning hos konung Oskar, fann jag honom helt förändrad sedan mitt sista företräde. De Geer Minn. 1: 175 (1892). — jfr O-FÖRÄNDRAD.
2) († utom ss. vbalsbst. -ing, se FÖRÄNDRING 5) byta om (ngt), skifta, ersätta (ngt) med ngt annat. Nu vil thet synas, som Auctor vnderstundom vpsåteligen förändrar några personers namn. Humbla Landcr. Föret. 5 (1740). Förändra boningsställe. Lindfors (1815). Att icke åtminstone ens närmaste i en så stor våda förändrade klädnad. Kolmodin Liv. 2: 324 (1832). Han (skall) ej för hundens skuld förändra parti. Cederschiöld Riehl 2: 65 (1878). — jfr NAMN-FÖRÄNDRA.
Spoiler title
Spoiler content