SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GEBER ge4ber, m.; best. -n; pl. gebrer ((†) = (Palmblad HbGeogr. 1: 180 (1826))).
Ordformer
(vanl. skrivet gueber)
Etymologi
[jfr t. geber, eng. guebre, fr. guèbre, av pers. gabr; jfr GIAUR]
(numera föga br.) persisk eldsdyrkare, parser. JGOxenstierna 1: 14 (1805). Arnell Moore 2: 29 (1830). 2NF 21: 149 (1914).
Spoiler title