SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GEMÄCHT, n.; best. -et.
Etymologi
[liksom d. gemægt av t. gemächt, n.; besläktat med MAKT]
(†) genitalia (hos hankön). Det tridie slaget (vårtor på hästar) sätter sigh widh Gemächtet så stoor som en Haselnött. Rålamb 13: 130 (1690).
Spoiler title
Spoiler content