SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GENEROSITET ʃen1eros1ite4t l. ʃe1n- l. -rω1s-, ngn gg jen1- l. je1n-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(gene- 1612 osv. schen- (siöne-) c. 16701706. -rosi- 1612 osv. -rösi- (-reusi-, -reuxi-) 16571729. -tet 1612 osv. -té 16801840)
Etymologi
[jfr t. generosität, fr. générosité; av lat. generositas, avledn. till generosus (se GENERÖS)]
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara generös; förr äv. konkretare.
1) (†) motsv. GENERÖS 1. Thet är hoos them (dvs. de turkiska soldaterna) hwarcken modh eller generositet. Rålamb Resa 68 (1658, 1679). Biurman Brefst. 139 (1729).
2) motsv. GENERÖS 2; förr äv. konkretare om handling som visar frikostighet. Brask Pufendorf Hist. 55 (1680). 2RARP 6: 559 (1731; konkretare). Jag sänder nu, efter reqvisition, 50 Exemplar. Jag vill .. aldeles intet visa någon generosité. Kellgren (SVS) 6: 178 (1788). De Geer Minn. 2: 197 (1892).
Spoiler title
Spoiler content