publicerad: 1928
GENOMLÖPA je3nom~lø2pa, v. -er, -te, -t, -t (CFDahlgren 4: 124 (1831: genomlöpte) osv.); äv. (numera i sht i oeg. l. bildl. anv.) -lopp, -lupo, -lupit, -lupen (RP 4: 133 (1634: igenomluppen), Östergren (1924; jämte -löpte osv.)); se för övr. LÖPA, springa. vbalsbst. -ANDE; jfr GENOM-LOPP.
Ordformer
(genom- c. 1620 osv. igenom- 1562—1747)
Etymologi
[jfr d. gennemløbe, t. durchlaufen; till GENOM 2]
1) (numera föga br.; jfr dock b) löpa igenom (ngt); vanl. allmännare: passera igenom (ngt); i sht om sak; förr äv.: seglande överfara (ett farvatten). HSH 9: 53 (1562; i bet. ’seglande överfara'). Alltefter som inslagstråden .. fått fram och åter genomlöpa varpgarnet, uppvecklas det färdiga tyget på tygbommen. NF 17: 1548 (1893). De delar af hornhinnan eller linsen, hvilka vid centralt seende genomlöpas af ljuset. 2NF 2: 273 (1904). — särsk.
a) (†) i fråga om gatlopp. Hwilken som blifwer Nampn gifwen at bijwista något Gatulopp, och icke slår then som igenom löper, then samme skal straxt framhafwas i stellet, och wara lijka straff vndergifwen medh then andra. PrivBergv. 1649, 4: mom. 51. FörarbSvLag 3: 195 (1714).
b) (i vitter stil, numera mindre br.) oeg. l. bildl. (med anslutning till GENOM 2 b slutet o. c), om darrning, rysning, känsla o. d.: genomila (ngn). Kellgren 3: 111 (c. 1790). En bäfvan genomlopp / De båda unga männerna i saln. Runeberg 5: 108 (1860). En frosskakning genomlopp Brita, då hon hörde sand och stenar falla mot kistan. Lönnberg Skogsb. 167 (1881).
2) sträcka sig (gå fram) genom (ett område l. föremål). Stora Landsvägen från Ryssland .. till Hellsingfors .. igenom-löper socknen. BtVLand 1: 63 (1775). Det inre af Skåne genomlöpes åt SO. af flera åsar. Carlson 1Skolgeogr. 1 (1891). — särsk. (†) i p. pf.: genomdragen (av l. med ngt); äv. bildl. (med anslutning till GENOM 2 b slutet): genomträngd l. fylld (av ngt). Som detta land allestädes med stora strömmar och floder är genomlupit. Linné SvArb. 1: 79 (1731). Böttiger 2: 190 (1851, 1857; bildl.).
3) löpa l., allmännare, passera fram på l. efter (en väg l. linje) från dess början till dess slut; tillryggalägga (en vägsträcka). Triewald Förel. 1: 200 (1728, 1735). Hästen har genomlupit banan på 10 minuter. Dalin (1852). (Eldnings-) kostnaden pr genomlöpt kilometer (vid en järnväg). MosskT 1888, s. 307. — särsk. bildl. (med anslutning till GENOM 2 d β), i fråga om levnadsbana, utveckling, skala o. d.: genomgå (se d. o. 3 b). Huru många tiltro sig väl, at såsom Marie Antoinette genomlöpa den olycksbana, hon så ärofullt slutat? DA 1793, nr 261, s. 2. Man låter rösten hastigt genomlöpa hela ljudserien från den ena tonen till den andra. NF 13: 30 (1888). Enligt den evolutionistiska embryologien genomlöper hvarje individ i förkortad skala hela släktets utveckling. Böök 1Ess. 122 (1913).
4) bildl. (med anslutning till GENOM 2 d α): genomgå (se d. o. 3 a); genomläsa; numera bl. (föga br.) i fråga om hastig (o. mindre noggrann) genomläsning av ngt; förr äv.: i granskande syfte genomgå l. genomläsa (ngt). Wil iagh åter hwar Punct för sigh genomlöpa och min mening declarera. Gustaf II Adolf 5 (c. 1620). Jagh sluter att 2 professores taga een karl som igenomlöper rechningarne. ConsAcAboP 4: 391 (1677). Man intages af .. förundran, då man genomlöper alla de fornlärdas förklaringar. Leopold 6: 96 (1803). I det största verk, huru hastigt han (dvs. Retzius) genomlopp detsamma, undgick honom ingenting af vikt. Anderson (c. 1880) i 3SAH 7: 264.
Spoiler title
Spoiler content