publicerad: 1928
GENOMSKÅDA je3nom~skå2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (numera knappast br., Ekblad 368 (1764), Strindberg Skärk. 96 (1888)); -ARE (tillf., Strindberg Hafsb. 62 (1890), Essén KessGen. 160 (1915)), -ERSKA (tillf., Runeberg 5: 180 (1863)).
Etymologi
[jfr d. gennemskue, t. durchschauen; till GENOM 2 (i bet. 1 till 2 a, i bet. 2 till 2 d α)]
1) eg.: se tvärs igenom (ngt); numera bl. mer l. mindre bildl.: med tankens skarpblick genomtränga (ngt) o. upptäcka vad som döljer sig däri l. därbakom; stundom (numera föga br.): klart fatta l. överblicka (ngt). Linc. (1640; under perspicio). Kan en dödlig genomskåda den eviga Vishetens djup? SP 1809, nr 8, s. 3. Om man kunde genomskåda menniskornas inre, skulle man finna, att otaliga täras af en hemlig smärta. Agardh ThSkr. 2: 8 (1842, 1856). Nyblæus RelUpps. 37 (1868, 1872). Redan i .. (Helmholtz') tidigaste skrifter röjes hans underbara förmåga att genomskåda tingen och att ur nya synpunkter belysa naturföreteelserna. NF 6: 980 (1882). Onekligen förefaller det .., som om han icke fullt genomskådat .. (reformens) ingripande betydelse. Paulson Minnestal 20 (1894, 1899). — särsk. i fråga om förställning, list, bedrägligt beteende o. d.; ofta med personobj.: upptäcka (ngns) hemliga syften l. värkliga sinnelag o. d. Blickar, skarpa som svärd, i genomskådade hjertan / sköt han. Tegnér (WB) 3: 111 (1820). Svenska statsmännerna genomskådade lätt så väl Kristians som Danska rådets syftemål. Fryxell Ber. 7: 220 (1838). Det fina leendet kring läpparne vitnar, att .. han genomskådat oss och vet hvad vi äro värde. Rydberg RomD 8 (1876). Spela ingen komedi! Du är genomskådad. Michaelson Ungk. 21 (1892).
2) (†) successivt bese olika partier l. beståndsdelar av (ngt); genomse (ett museum o. d.); granskande genomläsa (en handling o. d.). Sedan jag nogare fått genomskåda det Münchenska Målnings-Galleriet. Atterbom Minn. 131 (1817). Baronen .. skref de fyra reverserna, hvilka Levander noga genomskådade och derefter högst förnöjd stoppade hos sig. Blanche Våln. 541 (1847). Brunius GotlK 2: 159 (1865).
Avledn.: GENOMSKÅDLIG, adj. (i sht i skriftspr.) till 1; eg.: som man kan se tvärs igenom; numera bl. mer l. mindre bildl.: som (lätt) kan genomskådas; förr stundom närmande sig bet.: klar, tydlig. Genomskådligt är .. (för gudarna) allt, till och med mörkret. Phosph. 1813, s. 261. Hela massor af begrepp hafva blifvit utredda och genomskådliga. Leopold 4: 309 (c. 1820). Det finnes språk, hvilkas byggnad är lätt genomskådlig, där formsystemets upphof, åtminstone delvis, ligger i öppen dag. Kock SpråkFörändr. 103 (1896). jfr O-GENOMSKÅDLIG. särsk. till 1 slutet. Under en (lätt) genomskådlig förevändning. Östergren (1924).
Spoiler title
Spoiler content