SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GEOSTATIK je1ostati4k, äv. je1å- l. je1ω- (se för övr. GEO-), r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. geostatik; av GEO- o. STATIK]
fys. läran om fasta kroppars jämvikt. NF (1882). Ohlon Fys. 1: 7 (1924).
Avledn.: GEOSTATISK, adj. fys.
Spoiler title
Spoiler content