[av t. gewächs, avledn. av wachsen, växa, med anslutning till VÄXT;jfr d. geväkst]
(†)
1) abstr.: växtlighet. Medh Rödningar skal och det observeras, at Landtmoren är diup och beqwämb til gewäxt. Stiernman Com. 2: 473(1646).
2) konkret: planta, växt. Man skall åthskillia (dvs. göra skillnad på) hwad man wattnar, små Gewäxter och Frödh måste man hälla Wattnet sachta på, elliest flytar det små opp af strömmandet och tårckas sedan bort. Rålamb 14: 52(1690).
SAOB
