SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GIFFEL gif4el l. jif4- l. 32, r. l. m.; best. -n; pl. gifflar.
Ordformer
(giffel 1895 (: Gräddgifflar, pl.) osv. gyffel 1913)
Etymologi
[möjl. av t. gipfel, ä. t. güpfel, spets; jfr t. dial. (Österrike) kipfel ss. benämning på liknande bröd]
kok. benämning på ett slags bröd i halvmånform. Sandberg GHusH 9 (1897). NorrkpgT 1913, nr 264, s. 4. 2NF 35: 1288 (1923). — jfr GRÄDD-GIFFEL. Anm. Ordet uppgives hava varit br. i Sv. redan på 1870-talet.
Spoiler title
Spoiler content