GIRON ʃiroŋ4, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. giron, av germanskt urspr. o. besläktat med GERE]
herald. på vapensköld: spetsigt parti som är smalare än 1/3 av skölden, stråle; jfr GERE. NF (1882).
Avledn.: GIRONNERA, v. herald. i p. pf. gironnerad ss. adj., om vapensköld [efter fr. écu gironné]: delad i spetsiga, i sköldens medelpunkt sammanlöpande fält. Schlegel o. Klingspor Herald. 42 (1874).
