SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GLUTIN gluti4n l. glɯ-, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. glutin, eng. glutin(e), av ä. fr. glutine, bildat av lat. gluten (se GLUTEN)]
(i fackspr.)
1) äldre benämning på de i alkohol lösliga beståndsdelarna av gluten; jfr GLUTEN-FIBRIN. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 432. Ekbohrn (1904).
2) benlim, bindvävslim. Hygiea 1858, s. 89. Keyser Kemien 3: 53 (1876). Då benen kokas, utdrages utur deras organiska väfnad det ämne, som kallas lim (glutin) och som begagnas i snickareyrket. Wretlind Läk. 2: 8 (1894).
Spoiler title
Spoiler content