SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GLÖDEHÖK, m.; pl. -er.
Etymologi
[sv. dial. glöhök(er), gluhök, spefågel, begabbare, översittare, till sv. dial. gly, gyckel, gäckeri, begabberi, isl. glý, glädje, skämt (se GLYT). Skrivningen glöde- beror på anslutning till GLÖD o. GLÖDA, dialektiskt uttalat glö, glö(a)]
(†) översittare, kaxe. Många finner man, / Som aldrigh haa warit vthom Land, / Och äre doch stoore Glödehööker. Brasck FörlSon. D 3 a (1645).
Spoiler title
Spoiler content