SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GNETIG gne3tig2, adj.2 -are. adv. -T.
Etymologi
[avledn. till GNETA; jfr sv. dial. gnetog, snål, nor. gniten, snål]
1) (vard., föga br.) motsv. GNETA 1: snål, gnidig, småaktig. Schenberg (1739). Lind (1749). Weste (1807; med hänv. till gnidaraktig). Östergren (1925; angivet ss. vard.).
2) (vard., föga br.) noggrann i detaljer, pedantisk, petig. Schenberg (1739). B:s gnatiga och gnetiga lektioner. Törneros Brev 2: 353 (1834; uppl. 1925). Det gnetiga utförandet (av tavlan) ger .. intrycket .. af en mödosamt hopskrapad .. sparpänning. Steffen EnglVärldsm. 312 (1898).
3) motsv. GNETA 2, om hand- l. tryckstil: (alltför) liten (fin) o. hopträngd, petig. CQvist (1769) hos Dahlgren Herrgårdssl. 76. Trycket var öfverallt gnetigt, på många ställen otydligt och svårläst. (Cavallin o.) Lysander 381 (1878). Ögonen flögo öfver de gnetiga bokstafslederna. Strindberg SvÖ 1: 204 (1882).
Avledn.: GNETIGHET, r. l. f.
1) (vard., föga br.) till 1 o. 2. Lind (1749; under lauserey). Icke heller hava .. (närkingarna) den förargliga gnetighet och illparighet som upplänningen. Törneros Brev 2: 316 (1833; uppl. 1925). Östergren (1925; angivet ss. vard.).
2) till 3. Weste (1807). Dalin (1852). Östergren (1925).
Spoiler title
Spoiler content